En förklaring som Sefer ha-Zohar presenterar angående detta problem är att Sitra Ahra skapades av tidigare, defekta, emanationer. Dessa emanerade från sefiran Keter redan innan den sefirotiska strukturen, från Chokmah och nedåt, blivit fullbordad. De tidiga emanationerna blev – alitterärt sett - abrupt avbrutna och förstörda eftersom de så att säga bestod av temperamentslösa och mycket hårda bedömningar angående varat. Det var sålunda tal om bedömningar fattade av vår Herre.
Dessa ovanstående hårda domar, vilka existerade i det gudomligas kognitiva sfär - om man nu kan tala om en sådan i detta fall - långt innan de emanerade (1), innehöll pga sitt vredesmod roten till ondskan i en form som symboliskt sett beskrevs som avfallsprodukter. Det var därför de i övrigt ordentligt ordnade emanationssystemen inte kunde etableras. Detta kunde inte ske förrän avfallet blivit bortskyfflat från den gudomliga sfären – för avfall och gudomligt pedanteri har ju sällan kunnats samexistera i en fullgod symbios ...
Det var emellertid först då dessa tidiga världar omedelbart blivit förstörda igen som avfallet kunde försvinna. Samtidigt med detta så släcktes sefirots heliga ljus ut och det var först då emanationsprocessen påbörjades på nytt som de kunde tändas igen (2). De fragment som blev kvar av de förstörda världarna blev kvarlämnade, lemlästade och höljda i mörker utanför det gudomliga systemet; dvs. eftersom de var bortom varje försök till reparation. Det är av dessa, de förstörda världarnas fragment, som Sitra Ahra skapades:
"When that image came (i.e., the image of the ordered system) they were all comprised [in it], and assumed another existence. Some of them were sweet; some of them were both sweet and not sweet; and some of them were not sweet at all (and became the foundation of Sitra Ahra(3))"
Detta synsätt placerar ondskans källa i det alla högsta skiktet av det gudomliga systemet och ser Sitra Ahras tillväxt som en omstörtning inom det gudomliga. Denna subversiva verksamhet kan kanske tänkas vara ett resultat av ’den andra sidans’ rena ondska, men som vi kommer att se, och har anat hittills, så agerar Sitra Ahra inte på eget uppdrag, utan dess handlingar resulterar i en rening av det gudomligas tankar. Något i stil med föregående artikels om varför det fanns anledning att vilseleda Ökendemonen.
En annan skildring säger att all existens ursprungligen härstammar från Sitra Ahra och att ett varande som essentiellt tillhör heligheten inte kan existera utan uppväckandet av mörkret och det sinistra. På liknande sätt kan inte heller denna sinistra sida, Sitra de-Smola (4), existera utan helighetens ljus. Ett slags symbios:
"And darkness was upon the abyss’ (Gen. I) – here you have it that the light and the darkness were a single entity, ’and God said, Let there be light,’ meaning let the light be visible – and He did not say, ’Let it be created.’ Hence we see that the light and the darkness were as though with the one God, and the light was buried and hidden within the darkness like water within a sponge, and it was not visible. And when the light, which had been scattered within the darkness, as gathered together in a single place, the Holy One, blessed be He, separated it from the darkness, as it is written, ’And God divided between the light and the darkness’ (Genesis I,4) – and then the light was visible… And darkness remained on the Sitra de-Smola… The Sitra de-Smola is judgement, and it cannot exist without the help of the Right Side… You must know that the world is founded upon the Side of the Feminine and that heaven is revealed on the Side of Darkness, and the lower firmament, and its descendants, and the earth and its external descendants, which is to say, its material ones… And they are ruled by that side which has no shame, which does not fear Sabbath… and that is the prince of Esau, and therefore the Holy One, blessed be He, established this world on the Side of the Female… And you should know that in order for things to have existence and success and blessing within them, arousal must come from the Side of the Feminine, and this is the Sitra de-Smola… And the reason is that the light was hidden within the darkness, and before the world was created the darkness reigned. As it is written, ’And the earth was confusion and darkness was over the abyss’ (Gen. I:2) The spirits of all the polluted Sides, both the spiritual and the material, came from the Sides of Darkness, and from the Side of the Light which was hidden within the darkness came all of the Side of Purity and Sanctity".
Det skiljer sig något från det övriga, men det finns ju som vi nu vet två framträdande bilder av den andliga verkligheten i Zohar. Även om båda är dualistiska så är de det på två olika sett. Den ena är mer horisontell - där det går att jämföra livets och dödens träd direkt med varandra, på varandra, ovanpå varandra - och en annan bild där dualismen mer ser ut som på ovanstående sätt. Dvs. en mer vertikal bild där ondskan kringgärdar godheten, det världsliga det andliga. Där kroppen omgärdar blodet, och blodet anden, etc. Som vattnet i svampen från ovanstående Zohar-citat, eller likt en lök med djupare och djupare liggande lager…
Nu ska vi emellertid gå vidare till att se om vi kan hitta källan till ondskan. Att Sitra Ahra är dess hemvist och struktur torde vara uppenbart vid detta laget, men var någonstans därinne kommer eländet från? Dvs. om vi ser det från det horisontella sefirotiska perspektivet.
De flesta passager i Zohar som behandlar ämnet placerar ondskans källa inom sefiran Geburah (bl a Stränghetens och domens sefira). Geburah och dess motsatta sefira Chesed (förhållandet Stränghet och Kärlek) är till sin natur extremt motsatta varandra, men tillsammans bildar de ett par som kompletterar varandra (då deras krafter tolkas tillsammans kallas de för Nåd). Dessa arbetar tillsammans som partners och respekterar varandras aktivitet. Chesed står för den högra handen och från den emanerar ett ständigt flöde av godhet och välsignelse. Geburah, som ska ses som den vänstra handen, begränsar emellertid Cheseds utstrålningar till världen, enligt världens behov. På detta sätt skänker Geburah både belöningar och bestraffningar. Genom sin aktivitet för Geburah med sig lidande till världen. Men den ondska som emanerar härifrån syftar endast till att förfina och rena.
På detta sätt kan man säga att Domens eld endast tjänar som ett vapen i det godas krig mot det onda, eftersom den förgör ondska och förminskar Sitra Ahras makt. Men om denna ömsesidiga harmoni i det gudomliga systemet bryts och Geburahs kontakter med Chesed blir splittrade, bryter en fruktansvärd konflikt ut och en rasande storm tar sin plats i denna sefira. Då blir Domens eld en rasande, destruktiv och mördande eldsvåda, vilken brinner med stor grymhet, utan att ta någon hänsyn till sådant såsom lag eller rättvisa. Det är först då Geburah beter sig så, som den ger kraft och utrymme åt Sitra Ahra:
"When the left (i.e., the attribute of judgement) was aroused, conflict was aroused, and in this conflict the fire of wrath was dominant, and from this conflict emerged Gehinnom (i.e., ’the other side’) and Gehinnom was aroused on the left and clove [to it]."
Det sätt på vilket Sitra Ahra kom att träda fram ur Domens sefira porträtteras i Zohar som en utstrålning av en enskild punkt från den rasande vredens rök:
"When the smoke started to come out of the furious anger, the smoke spread farther and farther, anger after anger, one upon another, and one rode upon and dominating the other, like the appearance of male and female, so that all was a furious anger. And when the smoke began to spread it emitted from the anger the emission of a single point, that it might spread. Subsequently, the smoke of the anger spread out in a curling fashion, like the cunning snake, in order to do evil".
Separationen av ondskan från Geburah kan beskrivas med olika beteckningar på Sitra Ahra. Några av dessa är Domens avskräde, vindruvslöss eller guldets avskräde. Detta ’ondskans avskräde’, som har formats inom Geburah pga. sefirans rasande brand och som emanerade i Sitra Ahras form, kan jämföras med de avfall som kommer från druvors eller metallers förfiningsprocess. Denna förfining skiljer metallerna från dess orena delar, druvorna från löss, och verkar således som en renings- och förfiningsprocess.
Existensen av detta orena inom Geburah ska inte ses som något abnormt, utan som något som blivit inplanterat i det gudomligas naturliga liv. Adam Kadmons armar innehåller en ansamling ’ont blod’, och spridandet av det onda från det gudomligas inre kan liknas vid åderlåtning, där man drar ur det onda blodet från blodsystemet vid sjukdom, för att på så sätt rena kroppen. Därför ska tillkomsten av avskrädet från Geburahs guld ses som ett naturligt och renande skeende:
"From the side of gold emerges the waste matter, when the gold is purified. And from there all the forces of the left (i.e., ’the other side’) spread abroad, for they are the gold’s waste matter that is poured away, and they separate from one another on several sides.”
Ondskans ursprung anses inte endast finnas inom Geburah. Ibland porträtteras ondskans födelse som en direkt utväxt från denna Domens sefira, men genom en mer omständlig process som tar en omväg genom Malkuth. Geburahs färg (som är röd) väller ner till Malkuth där den blir separerad till två färger: de goda emanationerna kanaliseras till malkuths mörklila färg och de onda utstrålningarna skapar Sitra Ahras svarta färg. Sefer ha-Zohar beskriver händelseförloppet på följande sätt:
"Where was this darkened black color made up? When the redness was poured inte the purple, and the colors were mingled together, a flow of filth was poured into the deeps, and from there mire and mud were made…And from the mud of the deeps the darkness emerged that is black.”
Men enligt andra passager från Zohar skapades ondskan inom Malkuth eftersom Geburahs utflöde av strikt domedagseld flödade med så oerhörd kraft in i den. Eftersom elden slog Malkuth så hårt bildades avskräde. Detta avskräde är av materiell natur, således är ondskans krafter hemmahörandes bland det materiellas bottenskikt. Dock är huvudidén i Zohar att ondskans ursprung främst kan sökas inom Geburah.
(1) Ett slags gudomligt protonoia kan man väl närmast säga. Men visar på tanken om att Gud är medveten om allt innan det ens skett, fanns även hos de gamla kabbalisterna. I alla fall hos Rabbi Yochai, dvs. Zohars legendariska och mystifierade författare.
(2) jodå, även Gud använde sig av en trial-by-errorprocess liksom resten av oss andra dödliga är tvungna att göra. Så vi kanske inte ska skämmas alltför mycket för det eftersom även Han gjorde så - och är vi inte skapade till Hans avbild kanske?
(3) Denna beskrivning av den ’den andra sidans’ frukter som inte alls söta är ganska talande när man tänker på våra dagars rekonstruktionister som försöker se även det onda i ett närmast rosa skimmer. Jag tänker här på anhängarna av den sk Vänstra Handens Väg, LHP-adepterna som byter ut Sitra Ahras attribut mot betydligt mer välvilliga och välsmakande än vad det ursprungligen var tänkt som.
(4) Sitra de-Smola betyder den sinistra sidan, eller på svenska: den vänstra sidan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar