Hetärerna i mitt hjärta

Det gamla Grekland är något som faschinerat mig länge och jag har tänkt skriva en del om en hel del från denna fantastiska epok i mänsklighetens historia. Jag har emellertid tänkt börja med deras flickor, deras glädjeflickor närmare bestämt - hetärerna. Visst var de "bara" prostituerade, men samtidigt var de mycket mer än vad vi i dag kallar prostituerade. Det närmaste vi kan komma en jämförelse är väl de japanska geishorna.

Det torde vara allmänt bekant att kvinnorna i det gamla Grekland inte hade det så lätt. De gifta kvinnorna spenderade nästa all sin tid inom husets väggar. Vissa forskare talar om ett särskilt kvinnnorum, ett gynaikeidon, men andra förkastar denna teori fullständigt. Bl a beroende på att man inte funnit några som helst arkeologiska belägg för den saken. Men kvinnorna var som sagt hemma. Där arbetade de tillsammans med hushållets slavar. Särskilt ägnade de sig åt textilarbete såsom att väva och spinna.

Men det var inte alla grekiska kvinnor som tvingades att obildade tillbringa livet i hemmets skyddade vrå. De kvinnor som hade annan stats- eller nationstillhörighet hade möjlighet att röra sig fritt, välja partner och uttrycka sig i konsterna. Dessa kallades hetärer och även om de befann sig utanför någon Athensk status och ansågs tillhöra de prostituerade befann de sig högst på denna sociala skala, och vissa kunde t o m leva tillsammans med höga statsmän. Ett exempel är Aspasia som levde tillsammans med Perikles. Även om hon åtnjöt ett osedvanligt gott rykte blev hon ändå smädad av komediförfattarna som kallade henne prostituerad och bordellvärdinna. De borgerliga Athenarna var inte heller särskilt förtjusta över Perikles val av en hetär till partner och önskade att han hellre valt en gosse eller åtminstone behandlade sin Athenska hustru illa.

Hetärernas fysiska skönhet var tillsammans med deras intellektuella och konstnärliga bildning deras varumärke och bidrog till deras attraktionskraft. En berömd hetär - Fryne - stod t o m modell för åtskilliga Afroditestatyer, men man kan förmoda att fler gjort samma sak. Angående deras intellektuella utbildning kan sägas att de hade möjligheten till denna, men det var inte alla som valde att nyttja denna möjlighet.

Viktigast var kanske deras skönhet tillsammans med en inlärd förmåga att behaga männen. Vissa hetärer omtalades för sin skönhet, medan andra blev berömda för sin intelligens och sinne för kultur - Fryne respektive Aspasia. Hetärernas primära funktion var som sagt att behaga männen, detta gjordes ofta vid männens symposium där de uppträdde som sällskapsdamer. De kunde även arbeta i en bordell eller på gatan. Det var inte ovanligt att hetärerna, då de blev äldre och miste sin attraktion, startade upp egna bordeller eller skolor, där de lärde upp unga flickor till utbildade hetärer.

Hetärerna kunde skrapa ihop ofantliga rikedomar genom åren och det finns exempel på att de betalat resandet av pyramider och monument. Fryne t ex skänkte en staty av sig själv av guld och ädla stenar som restes på självaste Delfi bland generaler och andra höga män. Men även om hetärernas frihet och rikedom kan verka vara mer fördelaktigt än de gifta kvinnornas situation så finns det inga indikationer på att någon gift kvinna ville vara hetär, men däremot tvärtom.